Klotblixt

Tjejen kom in nyss helt blöt i håret. Hon har varit ute och sprungit i regnet. Hela dagen har det växlat mellan strålande solsken och ösregn och blåst. Ibland har molnen varit så mörka att jag trott det ska börja åska när som helst. Förra sommaren var jag med om de värsta åskoväder jag någon gång upplevt. Det värsta var i Finland. Smällarna kom så tätt den natten att det kändes som hela den lilla stugan vi bodde i skakade. Jag brukar inte vara rädd för åskan men då var det så jag låg och önskade att det skulle gå över snabbt. En annan gång var vi här hemma när blixten plötsligt slog några hundra meter bort. Blev en väldig knall, och tjejen och jag som var i köket fick se nåt vi kanske aldrig kommer få se igen. Vid kylskåpet såg vi plötsligt en klotblixt. Till skillnad från klotblixtarna i Tintin-böckerna var den här ett ljust klot som svävade stilla en bit ovanför golvet. Och några sekunder senare försvann klotet lika snabbt som det hade kommit. Tjejen stod bara och tittade. Hon sa sen att hon såg inte när det trillade ner eller vart det försvann sen. Det var häftigt att få se, men jag hoppas ändå att den här sommarens oväder inte blir lika dramatiska.